jag känner någon sorts saknad av någon jag aldrig haft.
Kärlek från båda hållen och vi är bara oss själva. Hade varit fint. Puss
Han kommer in genom dörren och så är vi där, vi tycker om varandra lika mycket från båda hållen och han slår sig ner ivrigt och gör en lista på saker han vill att vi ska göra när vi är där. Jag bara står och tittar på, så fin han är.
Jag han lägger mig ner och jag kastar mig ner bredvid, vi pratar om allt, jag som tänker så mycket lyssnar knappt och det ända jag kan tänka på är att han är min och jag är hans, det är kärlek från båda hållen.
Vi går och tar ett kvällsdopp, jag får låna hans halduk och även fast det är kväll och svalt så känner jag bara värme från hans armar.
Och vi trivs så bra tillsammans, hans säger att han har det roligast som mig och tror vi känner detsamma på båda hållen.
Och var vi än så kommer du tillslut och viskar i mitt öra att allt du egentligen vill är att hålla om mig, det får han. Och så känner vi lika mycket kärlek på båda hållen.
Åh vilken underbart fin blogg! Texterna och bilderna är galet vackra!
vackert.:)
Åh så fint!
åh jag har inte riktigt hunnit känna efter hur det känns på riktigt än. men det kanske dyker upp något inlägg om det i framtiden!(och fint inlägg också förresten) kram.
Jag är kär i din blogg!
himla fint inlägg alltså mhm.
fytusan. detta var himlahimlahimla bra och din blogg också.
så himla fint! känns som du överfört mina dagdrömmar till ord <3
Det här var fint! Som alla andra har sagt. Och jag gillar rubriken :)
Älskar inlägget, älskar bilderna och älskar att jag inte är ensam om att inte våga. om vi vågar samtidigt kanske det är lite mindre läskigt? vad säger du, lovar du mig att våga jämt?
om det ändå var så. att man kände lika från båda hållen.
ååh gud VA fint
