coffeegirl

Kyssar. Hur kunde hon missa det. I universums varmaste famn låg hon och funderade över om det fanns någon med mjukare och mer fylliga läppar än honom. Hon hade ingen erfarenhet av kyssar sedan hennes första och sista lågstadiepuss i andra klass men hon var säkrare än vad hon någonsin skulle vara på att han var det bästa och vackraste man kunde ha alldeles intill sig.

Du är underbar och nästan för viktig för mig, mumlade han fram gång på gång och hon kände att det inte fanns någon annan plats på hela jordklotet hon ville vara än i hans armar och med läpparna mot hennes hals. Och ändå var det nu tid för henne att  slita sig loss och gå hem. Än en gång mumlade han fram att hon var underbar och nästan för viktig för honom och så kysste han henne på pannan och sedan gick hon långsamt ut ur porten och ner för trappan.

För varje steg hon tog blev det kallare och kallare och det var tydligt att det var just hans varma armar hon lämnade för kvällen. Ut genom porten och ut i snön, steg genom gator, upp för trappor och över torg. Hon var sexton och hon var kysst. Allt var nästan för bra för att vara sant.

Ett sms: Du betyder så otroligt mycket för mig. Och ja det var för bra men det var sant. Hon flög över ängarna och kände inte längre kylan. Minnen och tankar gjorde henne varm och väl framme vid busshållplatsen kände hon lyckoruset genom hela kroppen, pirr i magen, glädje och skratt. De var inte längre som dag och natt.

Och plötsligt vibrerade det till i vänstra jackfickan och på skärmen syntes namnet på han som gjorde själen knuten. Inte visste hon..
Du är underbar och du är verkligen viktig för mig. Jag har det inte så bra och en bakgrund som är svart och jag måste göra den vit innan jag kan ha någon som du. Ta inte detta fel.. Förstår du?
..att den skulle bli bruten.