coffeegirl

Åh, vänner, så fina ni har varigt men som ni märkt så har min design krånglat och mitt i alltihop har jag bestämt mig. Jag flyttar ny och ger mig en nystart och en uppgradering och lämnar nu coffeegirl bakom mig.

Nu hittar ni mig här: coffeeworld.spotlife.se och detta kommer som innan med noveller, texter, bilder och drömmar men i ett nytt format. Dömm mig inte direkt uta gå in och titta.

Klick på min bloglovin symbol nedan och följ mig! Söndagspussar och solskenskramar.

---

http://coffeeworld.spotlife.se

Saknad.



Jag saknar alla vita backar, pulsar genom snön, afterski med skratt och ramsor, choklad och spännande mat, fotorunder med sofie, skitsnack och skrik i liftar, drömmar om kvällarna och den där boken.

Saknade hem, pojken på bussen, otur och lycka, hopp och drömmar åter igen, se honom gå i väg, tunga väskor, att packa upp, tillbaks till skolan, brunbränd, att snacka skidresan, nästan nervös inför träning, att komma hem och känna hemtrevnad, chock, tårar kvällen ut. Nu fattas det något innom mig, och jag känner sorg men vill inte, kan inte, orkar inte prata om det. Så liten men ändå ett hål i själen. Saknad.

Jag minns fortfarande din förvånande min, och saknaden varar ända in på natten. Orden som du viskade för bara mig, de som var så hemliga men ändå så tydliga. Sedan sprack det, det var som att du blev rädd och flög iväg. Och jag minns när du kom hem och min mobil var inte på. Genom ett litet fönster såg jag din oroliga min när dörrklockan ringde, varför vet jag inte.
Jag svarade så stelt och så argt. Mest av önskan att du skulle säga alla sanningar där och då. Jag fick inga, det är egentligen något jag borde förstå.

Jag gick ut genom dörren och tog tag i din arm, drog dig ut på gatan, du höll mig hårt, hårt i din famn. Jag kunde känna dina hjärslag innanför ditt din tunna tröja, där innanför ditt bröst. Och du väntade på tre av mina magiska ord, inte på en ledsam röst.

 

Det går inte längre, det kan inte bli du och jag. I bland tror jag att du skojar, att jag bara finns där och att du aldrig varit kär. Jag förtjänar något seröst, moget och speciellt, så alldeles speciellt. Inte någon som väntar på mig, för att umgås och göra allt på ditt sätt, som du vill. Inte heller någon som inte vet när det gör ont. Och sådär plötsligt som det kan vara känner jag smärtvågor genom ditt bröst och lika plösligt hörs dina varma andetag inte längre .

Du sa att jag borde veta att i mig är kärlek allt du ser. Jag kan inte lita på dig, och jag ångrar att jag startade något som det här bara mer och mer. Hoppas du förstår även om jag tror att du inte kan. Det gör ont i mitt hjärta, det smärtar så. Jag visste någonstans att du aldrig skulle förstå.



En kyss utanför gatan i vintrigt regn, tårar som faller i en smal tonnårs säng. Det är inget jag vet för du berättar inte sånt. Jag bara ligger och tänker, somnar och vaknar. När jag vaknar för sista gången inser jag att allt var en dröm och att du ligger och hoppas på ett sms eller en önskning att du ska få en god natts sömn och drömmar om mig. Det får du inte, jag borde inte. Även om jag vill.

Just denna tisdagskväll fick många tårar falla. Tänk att mista något så lent och litet kan få floder att rinna. Sorg som en spark i magen och slag mot ett hjärta som går från varmt till kallt. Saknader kan bli så stora då man vet att de aldrig går att möta. Flickan på bilderna är Sofie som helt enkelt var en av de gjorde skidresan till det roliga, ett minne som värmer mitt hjärta igen! Puss

Jag känner det innom mig, något måste göras. Jag måste.
Jag låter ödet bestämma och sedan får jag se. Kommer du någonsin gå med din hand i min genom vårsoliga gator?  Kommer vi aldrig ses? Har du glömt mig? Har du ens tänkt på mig?
Jag vet att det borde bli som i drömmarna. Antagligen kommer jag svika mig själv. Igen.

Hemma igen! Och detta är med tydligt blandade känslor. Men en sak är säker och det är att min kamera har över tusen bilder som ska redigeras och visas upp. Det blev åtta dagars skidåkning och det räkte för mig men nu är jag tillbaka och det med en knut i magen. För är var det mest grått och trist. Puss

Ja, nu är vi alla allt bra trötta på minusgrader och kyliga vindar och jag hoppas verkligen att jag, efter min skidresa kommer hem till blommande vår. Nu kommer bilder från en annan resa, florida - novemberlovet - tvåtusentio. Hoppas ni har det fint! Puss

jag har gått i olika spår men alltid bredvid någon, i bland lite efter och i bland har jag vågat gå lite mer före. Nu kommer jag få gå själv och det svider. Men det blir bra, för man lär sig av allt. Och så här har det sett ut i eftermiddag.. Puss

 

Det där med kärlek, det är så otroligt svårt. Visst hoppades hon att någon skulle en dag finna sig i hennes säng, han med ett skoltrött huvud lutande mot väggen bakom och hon i hans armar alldeles varm och pirrig. Att han skulle bara ligga där, hålla om henne, pussa henne på halsen och lukta på hennes hår, att han skulle lyssna på hennes när hon pratade om skolan, fritid, åsikter och saker som hon bara känner för att berätta, just för att det är så lätt.

Men någonstans djupt inne på själen så trodde hon inte att så mycket skulle förändras, och det gjorde så fruktansvärt ont.

 

I ett klassrum med smutsiga tegelväggar och slitna datorer sitter hon en dag och blickar ut över hennes klass. Hon tänkte att det var synd att denna klassen inte var så som hon hade hopats, att alla höll i hop som klister och att de umgicks på egna fester, restauranger, caféer och biosalonger. Alla var så fruktansvärt olika i den här klassen och när klockan slog tre den dagen och det var dags att åka hemåt och starta helgen visste hon att alla skulle göra olika. För ett ögonblick tvivlade hon på sitt annars så lyckliga liv, men sedan skakade hon av sig. Det blir bättre säger hon, det blir bättre.

 

Många i klassen festade, mycket. Några tyckte att dataspel och energidrycker ända in på morgonen var roligt och några, väldigt få (kanske bara två) var som hon. Hon festade nästan aldrig och faktum är att hon aldrig varigt på en sån där stökig hemma fest med främmande människor, sprit och dans i massor. Det är inte det att hon inte blir bjuden utan det är med det att det inte är några fester att bli bjuden på. Hennes vänner har aldrig varigt sådana, och kommer nog aldrig bli så heller.

 

De dricker inte ens, de skulle nog men det är inte så stort gäng. När hon umgås med vänner är de mest två,tre eller fyra, kanske fem och det känns så löjligt att ta ett glas vin när de bara är få och dessutom är hon den ända som tycker att det är mer än gott. Men de är sådana i alla fall,sådana som sitter på fredagsfika i timmar och sedan åker hem till någon, lagar mat, slår på lite musik, dansar, snackar och kanske tar ett glas vin eller så. Så brukar det vara, fast minus vin. För de är inte så många.

 

Med dessa tankarna tänker hon att hennes helger är för tråkiga. Hon vill vara fler och göra mer. Men det kanske inte alltid är så lätt men hon hoppats på att året ska bli bättre än bäst. Hennes hjärta ska fyllas med kärlek och själen med resor och förunderliga dagar med familj och vänner. Mera vin men ändå inte fester. Hon tänker att hon ska börja planera mer och få varje vecka att bli så som i drömmarna, mer riktigt så lätt blir det inte. För i bland kan det faktiskt vara skönt att bara vara två, tre, fyra eller kanske fem. Det är skönt att sitta på fredagsfika till och klockan sju och sedan åka till ett nymålat kök och koka pasta. Det är skönt att bara vara.

 

För flickor, det är såhär att någon dag så sitter ni där på caféet med din kompis kompis, och så genom henne lär du känna fler och fler och plötsligt så blir det lite mer som det borde. Och önskar du nu att din kropp låg i någons famn och du pratar om allt så ja, det händer med.

Det finns saker man inte kan planera, hur mycket man än vill kan man inte skriva ner att saker ska hända. Att göra det kallas att drömma och det är okej. Men känn ingen sorg för det som inte finns i kalendern, för så länge det är en dröm, så länge det är något du verkligen önskar så slår den in.

 

Lev livet. Och planera inte, dröm!

Alla hjärtans dag har gett mig en fika med en fin vän, frusna armar och choklad. Ni får inte glömma att idag, på alla hjärtans dag är dagen då alla singlar får äta hur mycket choklad och gottis de vill, för har man ingen famn som värmer frusna armar och ingen som ger en ett geléhjärta och pussar ens kind så får man unna sig glädje och lyckorusvitaminer själv. Alltså choklad. Jag är singel och det trivs jag med, jag tycker ändå inte om geléhjärtan. Puss

Söndagsmorgon är mest ångest för många. Jag känner dock sällan så, det är den enda dagen i veckan då jag lägger fokus på mig, mig, mig. Hemmaspa, god brunch, shopping eller marathon av favoritserien. Fast i dag känner jag lite ångest för ett sms som blev många, jag ångrar att jag lät honom vara en del av 2011. Här kommer bilder från en lördagsfika som jag inte ångrar allas, skönt med lite kvalitetstid med en fin lillasyster, Puss

Det är fredag och jag ska fira med att träffa en fin vän som jag inte träffat på (alldeles för) länge. Jag tänkte fira in fredagen lite med att låta alla er fina som varje dag tittar in här läsa om sju saker som ni inte vet om mig. Puss



Först och främst så heter jag Ellen Josefin  i andra namn och de är namn som jag tycker passar väldigt bra på mig. Är det inte rätt märkligt hur det kan bli så egentligen?

Pappa och mamma levde livet och jobbade utomlands när jag och min syster föddes så jag är född i singapore och har därefter bott i japan, flyttade hit, till en avlägsen by i skåne när jag var kring fem års ålder. Min syster, som förövrigt är "flickan med änglahåret" som ni har undrat över. Hon blir tretton i mars fastän hon ser betydligt äldre ut.

Jag går media-linjen på ett gymnasium i lund fast jag egentligen inte alls känner mig som en media tjej, mera som en samhäll-ekonomi tjej. Däremot så kommer jag att gå profil journalistik till hösten, och det är nog precis en sådan tjej jag är och känner mig som.

Skidresor är bland det absolut bästa jag vet.

Den bästa platsen i hela världen är, enligt mig min sommarstuga i tylösand. Stugan håller för tillfället på att få en lite makeover med en friggebod (där jag och mina vänner kan spendera sena sommakvällar i) och den har världesbäst läge med bara en kort gångväg till världes finaste strand. Man kan cykla till ricardos och köpa sveriges godaste italienska glass, dansa på afterbeachen, konserter och på resturangområden. Där finns världens godaste pizza också. Ord kan inte beskriva hur bra jag har det där!

Jag har ganska svårt att shoppa från och till. Jag är otroligt kräsen med var jag shoppar och jag, som är född i vågens tecken har otroligt svårt att bestämma sig. Jag är snål även om jag har råd med plagget gånger tio och det gör det extra svårt eftersom mina favoritbutiker är topshop, spiritstores, lexington och liknande. Men det bättrar sig!

Jag älskar att laga mat, även om jag är ganska ny på det och inte så värst duktig ännu. Jag försöker att laga mat så många gånger i veckan jag kan men det är svårt att hinna med när man ska prioritera plugg, vänner och träning också.

Just nu sitter jag i skolan och önskar mig bort. Till värme, till bekvämare kläder och brunare ben, till pirrande kärlek och ett gäng vänner vid grillen som ger lyckorus och inte irritation och smått sura och sårade tankar. Men ändå måste jag sitta med obekväma jeans och se på när våren, för ett ögonblick kommer och sedan går. Här är del två av bilderna från florida. Puss

Det är lika kallt som i november och plötsligt minns jag en vecka i november då det var mer än 20 grader varmt och jag besökte Floridas hav och stränder. Här är del ett med bilder som jag inte visat ännu. Puss

Under dessa kyliga snart-lov-och-jag-längtar-dagar drömmer jag lite extra mycket och här kommer en lista på sju saker jag drömmer mest om just nu. Ha det fint! Puss


Att äntligen få se soljus genom mitt fönster.

Att få somna om och ligga och drömma genom en hel skoldag och få glömma alla minusgrader och vardagsproblem.

Bär och fina matbilder (jag älskar nämligen att fota matbilder)!

Ett nytt sängbord, hyllor, fina tavlor och vita kuddar till mitt rum. Vill ha vitt, vitt, vitt!

Sommarben, sommarkläder, sommar, sommar sommar.

Att få tillbaka lite inspiration och vara lite krativ igen.

och slutligen sommarkärlek (för vad drömmer annars en frusen tonnårsflicka om).